Intervju med Elena Chagaeva

Skrivet av Administrator

2009-05-12 kl. 15:05

Elena Chagaeva, statsvetare och student vid Linköpings universitet har skrivet flera rapporter och avhandlingar som kretsar kring islam och muslimer. ”Shall we overcome?” handlar om EU:s och arabvärldens relation utifrån ett ”vi och dem” perspektiv. Hon har skrivit en rapport för byrån mot diskriminering som handlar om muslimska kvinnor som bär slöja och håller på med en magisteruppsats som kommer att ta upp ungdomars attityder gentemot muslimer och vilka faktorer som är mer eller mindre synliga bland de som visar denna rädsla. Dessutom håller Elena föreläsningar om islamofobi. Berätta lite om varför du är så engagerad om islam och muslimer?

Elena: Anledningen till min engagemang är till viss del en nödvändighet om man kan kalla det så. En annan del av förklaringen är att jag alltid har känt muslimer, t.ex. när jag bodde i Kanada, och ingen av de var terrorister, förtryckta kvinnor eller annat som har den senaste tiden kommit fram som en vardaglig bild av vem muslimer är och vad de står för.
Den första anledningen behöver självklart sin egen förklaring. Det är nödvändigt att vi, som medborgare i Sverige, driver sådana frågor. Statistiken visar på att det finns cirka 400 000 muslimer i Sverige och att antalet ökar dagligen pga. det höga antalet barn som de antas föda per familj. Medan deras antal ökar, minskar antal européer. Om man låter islamofobi bli tillräckligt stort och låter den ovan förklarade bilden av muslimer sprida i samhället, kommer det helt enkelt att skapa kaos och krig: vi mot dem. Det är av denna anledning som jag har valt att bli så aktiv och att ägna lite av mina uppsatser till något som är stort idag och blir allt mer viktigare att diskutera.

I rapporten för byrån mot diskriminering träffade du och intervjuade elva muslimska kvinnor som alla enligt rapporten har upplevt diskriminering av något slag. Kan du ge något exempel och vilken är den vanligaste situationen kvinnor med hijab diskrimineras?

Elena: Det fanns två arenor där kvinnorna kände sig mest diskriminerade på: arbetsmarknaden samt den vanliga vardagen. På arbetsmarkanden upplever kvinnorna helt enkelt att det är mycket svårt att få jobb med slöja eller sjal, oavsett yrke. Många av deras bekanta har valt att ta av sig slöjan just för denna anledning. Ett bra exempel är när en av kvinnorna gick på en arbetsintervju. Hon berättar att mannen som höll i intervjun aldrig tittade på henne eller tittade i hennes ögon under hela intervjutiden. Dessutom berättade han för henne att de inte hade några lediga platser. Efter hon hade gått fortsatte däremot tjänsten att annonseras ut, och hon fick självklart inte jobbet.
Ett annat exempel kan ibland vara det motsatta. Dvs. att chefer eller arbetsgivare istället kan bli mycket förvånade att just hon, som bär slöja, pratar svenska och har en utbildning.
I vardagen har de flesta av kvinnorna upplevt elaka blickar och ofta väldigt elaka kommentarer från människor i samhället kring dem. En person vägrade sitta vid henne på bussen t.ex. Andra människor kan stå och viska “Allah Allah” om henne i mataffären, kön, osv.

Vad tror du är orsaken till att det finns okunskap och islamofobi i samhället?

Elena: Människor lever ofta med okunskap om andra kulturer och religioner. Vi är så upptagna i vår egen vardag att vi inte hinner mycket med annat, särskilt inte att lära oss om beslöjade kvinnor och arga, våldsamma män. Varförs skulle människor ha ett intresse att lära sig om en sådan religion, som i media, sprids att vara helt “djurisk”. Efter den 11 september 2001 vaknade människor upp och insåg faran med islam. Den radikala tänkandet skrämmer folk och det är förståeligt. Det skrämmer dock även muslimer och vi måste förstå att alla tänker olika och är olika personer. Efter den attacken uttalade sig den f.d. amerikanska presidenten sig om ett krig mot terrorism. Hur viktigt den nu är att fullfölja, så pekades vissa skurkstater ut vari de flesta var muslimska länder. Fler kommande attackerna i t.ex. Spanien och London kan inte ha gjort läget mycket bättre och då fick människorna uppfattningen att islam måste falla!

Media kan ofta ge den stereotypiska bilden på islam och dess utövare, och människor som inte kunde något innan tar denna bild som sanning och det blir då deras verklighet. Då sprids islamofobin i samhället.

Du berättar i Norrköpings Tidning att religionskunskap i skolan är jätteviktigt. För några år sedan fick lärarna vid Nytorpsskolan i Hammarkullen nog och ansåg att religionsböckerna var fulla av fördommar och skrev istället egna läromedlen. [1] Har du någon gång haft samma tankar om att det finns brister i svensk undervisning när det gäller islam?

Elena: Denna fråga blir för mig lite svårt att svara på då jag själv har bara bott i Sverige i 7 år. Jag har inte så mycket koll på hur det svenska religionskunskapen ser ut. Då jag fick lära mig om religion gick vi genom grunden i islam, dvs. de olika pelare, profeter, osv.
Men inte så mycket om vad islam står för och vi har aldrig fått diskutera vardagen och de olika situationerna som har uppstått i kringbilden av islam. Det är just en sådan forum som behövs i skolorna.

Vilka faktorer och attityder är synliga från ungdommar gentemot muslimer?

Elena: Från kvinnorna har man fått höra olika berättelser. Ungdomar kan skrika elaka ord, säga att “det inte är påsk än” och några av deras barn har även blivit misshandlade för att ha varit muslimer. Men där kommer politiken in och att gå till polisen med en fråga om islamofobi, blir för dem helt enkelt främligsifientlighet. Jag gör nu en magisterexamen där jag närmare undersöker ungdomars attityder, men då den precis har påbörjat har jag inte än några resultat att dela med mig.

Finns det andra faktorer som samhället bör arbeta med för att förbättra kunskapen om islam?

Samhället borde försöka sprida neutral kunskap i samhället. Det borde finnas sådana konferenser som jag var på den 11/4. Dessutom borde människor bara öppna sig och hur svårt det nu kan vara, kommunicera med varandra! Våga prata och våga ställa frågor om man är osäker på något. De kvinnorna jag intervjuade hade t.ex. ingenting emot om en främling frågade dem om deras tro. De ser denna nyfikenhet på ett bra sätt, just för att det betyder att människor vill lära sig och lär sig från själva religionsutövarna, som har rätt information och kunskap att ge ut.

Finns det något som muslimerna själva kan göra för att förbättra sin situation i Sverige?

Elena: Det är självklart att muslimer också ska vara med och göra sin situation bättre! Det är självklart att det kan vara jobbigt och svårt att försöka förändra människors syn på dem från ett underläge, men man måste fortsätta kämpa. Först och främst handlar det här också om kommunikation! Muslimer måste också våga prata med människor och trots att de har en annan tro, måste de försöka att integrera sig i samhället och våga att umgås med bl.a. svenskar eller människor från andra länder.

Tror du på Gud?

Elena: Själv är jag kristen ortodox. Jag kan inte direkt säga att jag tror på Gud, men jag tror på en högre makt. Jag tror mycket på öde och att alla har sin mening på jorden.

Senast uppdaterad 2009-05-20 kl. 19:31